På 1500-talet bildades en riksorganisation för att skydda kronans skogar mot tjuvjakt och olovlig avverkning. Chef för organisationen var Kongl. Hovjägmästaren eller riksjägmästaren i Stockholm. Därtill fanns också lokala avdelningar som var organiserade inom länsstyrelserna. Chef för länsorganisationen var överjägmästaren, som under sig hade underjägmästare, hejderidare och kronojägare (eller skyttar). Titulaturen verkar ha varierat över tid och var inte helt konsekvent. Jägmästarna var i alla fall administrativ personal och övriga bevakande. Hejderidarna (kommer av tyskans Heidereiter: hedridare/den som rider på skogen) var vanligtvis beridna och hade närmast polisiära befogenheter. Kronojägarna kan närmast beskrivas som skogvaktare.
Kronans skogar
I samband med de återkommande krigen var det inte ovanligt att personal ur jägeristaten uppbådades att formera egna förband. Så skedde under både 1600- och 1700-talet. 1677 kommenderades kronoskyttarna i Älvsborgs län och Skara mot norska gränsen. 1701 fick generalguvernören i Livland Erik Dahlberg order att inkomma med ett förslag om att sätta upp en skvadron med hejderidare. 1710 mobiliserades jägeristaten i Skåne (sammanlagt 82 man) med anledning av den danska invasionen och tydligen var de ganska aktiva under kriget. 1719 ingick även kronojägare i försvaret av det inre av Västmanland mot ryska härjningar. Om kronojägare användes under kriget i Svenska Pommern 1757-1762 finns inga uppgifter om men med tanke på att de första jägarförbanden ska ha värvats ur liknande klientel så vore det inte helt osannolikt. Den stora inspirationskällan, Fredrik den store av Preussens jägartrupper verkar i alla fall ha haft starka band till den civila jägarkulturen (t.ex. bruket av valthorn, studsare och hirschfängare).
Räfflad studsare
Hirschfängare
Under gustavianska tiden gjordes flera försök att militarisera den svenska jägeristaten enligt följande exempel:
1771 påbörjades uppsättandet av en särskild jägarkår i västra Sverige, enligt förslag av Jakob Magnus Sprengtporten. Till chef för styrkan utnämndes friherre Jean Otto Lillie, som samtidigt befordrades till överjägmästare, först i Närke och sedan i Skaraborgs län.
1772 mönstrades truppen vid Götala gård av konung Gustav III, hertig Fredrik Adolf och generalitetet, som då räknade 100 jägare till häst med befäl och spel. Konungen hade för avsikt att organisationen skulle utökas men efter Sprengtportens avsked 1774 så verkar förslaget ha hamnat i malpåse.
1777 föreslog överjägmästaren, sedermera fältmarskalken och generalguvernören greve Johan Christopher Toll att jägeristaten skulle militariseras över hela riket. Förslaget var att jägarna skulle formera två regementen till häst, ett i Götaland och ett i Svealand under befäl av var sin överste. Regementena skulle organiseras på skvadroner eller kompanier utifrån en territoriell indelning som benämndes revir. Befälskåren skulle utgöras av 1 ryttmästare, 1 löjtnant och 1 kornet per revir. Underofficerarna skulle utgöras av lantjägare och hejderidare och de meniga av skogvaktare och kronoskyttar. Förslaget gillades av Gustav III men genomfördes aldrig på grund av brist på medel.
1788 uppbådades en grupp västsvenska kronojägare i samband med danska arméns infall i Bohuslän. Gruppen kommenderades av överjägmästaren för Älvsborgs och Göteborgs och Bohus län, Gustav Adolf Gyllensvärd. Under sig hade han 1 lantjägmästare, 2 hejderidare och 30 skyttar. Gruppen bevistade slaget vid Kvistrum den 29 september och blev då krigsfångar och kommenderades till Strömstad på arbetstjänst. På grund av kapitulationen vid Kvistrum åtalades Gyllensvärd och övriga officerare för tjänstefel men frikändes senare av generalkrigsrätten i Göteborg. Samtidigt som kronojägarna i Älvsborgs och Göteborgs och Bohus län försvarade Bohuslän så vaktade kronojägarna i Halland sitt läns kuster.
1790 beslutade Gustav Mauritz Armfeldt att den befintliga jägeristaten skulle bilda ett förband under befäl av J.E.C von Olthoff. Enligt rullorna så utgjordes truppen av 16 överjägmästare samt 193 hejderidare och kronoskogvaktare. Gustav III beslutade inom kort att organisationen skulle upphöra men ändrade sig och uttryckte då ”för godt funnit, att af Skog- och Jägeristaten en särskild Jägare Corps upprätta, och uti Wår och Rikets Krigstjenst then samma utnyttja”. Kronojägarna kom dock aldrig att sättas in i kriget mot Ryssland då fred slöts i augusti.
Preussiska jägare
Vad gäller kronojägarnas beklädnad så finns det ett odaterat uniformreglemente för hovjägeristatens jaktjunkare och överjägmästare. Troligtvis så härrör detta från Gustav III:s tid med tanke på uniformens beskaffenhet:
- Hatt av den brukliga formen, massiv guldkordong om kullen, uniformsknapp och dubbel träns, gul sultan och vid dess fot 3 rosor varav 2 är gula och en grön, 3 liggare över kullen, 2 gröna och 1 vit.
- Kläderna helt gröna efter nyaste facon med långa scharivadbyxor. På jackan och tröjan sättes såväl i tungorna som alla sömmar i livet smala litskvarder av guld, på jackan framtill och på tröjan framtill och på skörtet. På jackan och tröjan används dubbelt så breda galoner på de blinda revärerna liksom på uppslagen och på foten av kragen. Hovuniformsknappar nyttjas både på jacka och tröja, på ärmuppslagen två knappar och en ovanför, tillsammans tre knappar per ärm.
- Escharp av grönt och palje sidentyg då det gröna vändes upptill och guldfransar i ändarna.
- Runda stövlar med en smal guldgalon upptill.
- Hirschfängare och sporrar nyttjas.
Överjägmästarnas uniformer såg ut på samma sätt men med undantag att allt guld var utbytt mot gult silke och kamelgarn. Vad gäller de lägre graderna och manskapet så framgår inte om dessa bar uniform eller civila kläder. Senare under 1800-talet var det dock brukligt att kronojägarna bar uniform. Grönt var även då jägarnas färg.
Vad gäller militära grader så motsvaras överjägmästare av kapten eller ryttmästare. Jägmästare motsvarar löjtnant och underjägmästare fänrik.
Jägeristatens personal brukade också mönstras med vissa intervaller och det finns bevarade rullor från 1600-, 1700- och 1800-talet. Här följer en redogörelse från överjägmästaren i Södermanland Johan Daniel Granath daterad den 6 oktober 1816:
”Den 1 i denna månad framlades detta Läns Kongl. Jägeri Stat här vid Ryningsberg, till Exercicie och målskjutning så med studsare som med hagelbössor, och bestod Trouppen på Stället af 1 Landtjägare och 23 Jägare – sjuka hemma enligt Läkare betyg 1 Landtjägare och 23 Jägare. Manskapet inqvarterades i näraliggande Byar: Och påföljande dagar på för middagarna ifrån kl 6 till 12 samt e.m. ifrån kl. 3 till 6 öfvades Trouppen i Marche vändningar, kedjan formerande och Svärmning. Handgrepp med Studsare och charge med krut, samt målskjutning med studsare på Tafla 4:ra skott per man: Med Hagelbössor målskjutning på löpande Fogel och kastad Trissa 12 skott per man. Jagttyg spändes och slichtades, Wargnät uppsattes och nedfälldes, samt nedrisades så Nät som Lapptyg, – och undervistes Trouppen ej mindre i Sporrning och Jagtplatsens skjötande, än afjagningssättet: och slutligen hölls Examen med Trouppen i Jagt och Skogsordningen, hvarefter den här samlade Jägeri Staten aftackades och åtskiljdes i går e.m.
Under de dagar Trouppen varit samlad, har jag med iakttagande att den strängaste dicipline, sökt befordra properieté hos hvar af Manskapet, samt väcka ambition och nit för Tjensten. Som jag med största tillfredställelse rönt den täflan hvilken bland Trouppen varit rådande så väl i anseende till ett skickeligt upförande, som den omsorg De visat at få grundelig lära det som till Deras yrke hörer, under våra öfningar, vågar i Högvälborne Herr Grefvens Öfver Hof Jägmästaren General Majorens samt Commendeurens m.m. ynnest jag ödmjukast innesluta, denna lilla med skickelige Jägare Corps som jag har den äran att commendera.
Ryningsberg d. 6 October 1816.”
Bricka för kronojägare