På äventyr i Dalsland

christer Vandring

Mellandagshelgen 28-29 december 2013 var fotdragonerna ute och vandrade i Karl XII:s fotspår på den sk karolinerleden i Dalsland. Leden ligger belägen på Kroppefjäll och går emellan Dals Rostock och Järbo.

För fotdragonernas del så utgick vi ifrån Järbo och vandrade upp till den sk karolinerstugan där vi övernattade för att sedan vandra tillbaka samma väg. Totalt gick vi ungefär 8 km.

 

På vägen från Järbo besökte vi ett soldattorp och ett antal offerkast som låg ut efter leden.

Om någon inte vet vad ett offerkast är så är det en plats där det hänt något märkligt förr i tiden och där man brukade offra något, t ex en sten eller pinne för att få lycka på vägen. Mer att läsa om offerkast finns på Wikipedia.

Spännande för vår del är att ett par av offerkasten benämns som karolinergravar. Dessa förhållanden kan knytas till att svenska trupper marscherade genom området 1718. Troligen rör det sig dock snarare om stensättningar från järnåldern, som senare av folktraditionen har fått en annan innebörd.

Intressant att nämna är också att karolinerleden fortsätter väster om Ed mot norska gränsen och är sålunda ett framtida marschmål för fotdragonerna. Fortsättning följer…

Fotdragoner vid minnesstenen i Järbo

Usling, kom ut!

På post

Vandring på våta spångar

Commenderingen till Hangö 1713

christer Finland, Wargame

205495_10151646876112277_427457943_n

Fotdragoner vid Finska viken

16-20 maj 2013 medverkade fotdragonerna i GNW-wargame i Hangö på temat 1713. Scenariot var att de svenska styrkorna under general Armfeldt hade bränt Helsingfors och var på marsch västerut. Samtidigt hade ryska styrkor landsatts ut efter kusten mellan Åbo och Helsingfors. Så fotdragonernas uppgift blev att rekognoscera framryckningsvägar, fiendens ställningar samt att agera flankskydd åt de svenska trupperna. En fantastiskt trevlig helg med många historiska aha-upplevelser.

293003_10151384829747163_1410423459_n

På spaning efter ryssar

På resan till Stockholm hann vi också att se löjtnant Carl Wilhelm Drakenhielms uniform, en av tre bevarade karolineruniformer från tiden för Stora nordiska kriget. Drakenhielm stupade för övrigt den 29 november 1718 vid belägringen av Fredrikstens fästning i Norge, dvs ett dygn innan Carl XII gick samma öde till mötes. Båda träffades av ett druvhagel eller kula i huvudet, Carl Wilhelm blott vid en ålder av 18 år. Hans kropp ligger begravd i Ludgo kyrka och därav finns även hans uniform kvar här.

417891_10151646868432277_1860282639_n

Löjtnant Drakenhielms uniform

Här följer några länkar till redogörelse, karta och bilder från helgen:

En underdånig  Journal och Strids-Rapport om det som emellan 17.-18. Maij-Månad Anno 1713 vid Konungs-Wäg passerat hafwer.

Bilder från svenska sidan

Bilder från ryska sidan

Som partigängare i Stefan Löfvings fotspår

christer Finland, Framtiden

Nästa helg åker fotdragonerna till Hangö i Finland för att delta i Great Northern War Wargame 2013. Detta är ett evenemang helt utan publik där svenska, norska, finska, estniska och ryska reenactmentgrupper från tiden för Stora nordiska kriget 1700-1721 möts upp för att under 24 timmar operera på liknande vilkor som för 300 år sedan. All packning och föda bärs med i fält, övernattning sker i tält eller under bar himmel och det gäller att hålla ordning på vapen och utrustning. Målet för dygnet är att på ett taktiskt och historiskt korrekt sätt slå ut motståndarsidan. Och den dugligaste står som segrare. På så vis tror vi att dessa erfarenheter även kommer till nytta vid publika uppvisningar. Vi vet så att säga vad det är vi förevisar.

Årets tema är striderna i södra Finland 1713 då ryssarna trängde västerut in i det svenska riket efter att gränsfästena Viborg och Kexholm föll 1710. Anfallet gick till så att ryska styrkor landsattes vid Helsingfors och Borgå och sedan avancerade västerut och norrut med slagen vid Pälkäne den 6 oktober 1713 och Storkyro den 19 februari 1714 som följd. Så en fortsättning på detta tema lär följa med återskapandet av slaget vid Storkyro 2014.

Trevligt för vår del är att vi nu också rör oss i trakter där svenska partigängare opererade aktivt under krigsåren 1713-1718. Den väldkände partigängaren Stefan Löfving var här på uppdrag ett flertal gånger, bl.a. 1718 då han den 29 juli kapade ett ryskt skepp med 70 tunnor salt och 200 lispund tobak, vilket framgår av hans bevarade och av Eirik Hornborg 1926 publicerade dagbok (En spanare under stora ofreden – Stefan Löfvings dagbok över hans äventyr i Finland och Sverige 1710-1720, Eirik Hornborg 1926). Nämnda bok är för övrigt en fantastisk källa till hur livet tedde sig vid denna tid och kan rekommenderas som allmän läsning. Några andra publikationer som också kan rekommenderas är Hornborgs Karolinen Armfelt och kampen om Finland under stora nordiska kriget från 1952 samt H E Uddgrens Kriget i Finland 1713 och Kriget i Finland 1714. De sistnämnda böckerna är publicerade 1906 och 1909.

Undertecknad har också sammanställt några sidor med historik över partigängare och fotdragoner under stora nordiska kriget, utifrån de notiser som förekommer i ovanstående böcker. Denna kronologi kan ni läsa HÄR.

Några andra intressanta länkar är:

GNW Wargame i Hangö 17-19 maj 2013

Återskapande av slaget vid Storkyro den 9 augusti 2014

Väl mött i fält! Med Gudhs hielp!

/Chr.

Med Gudhs hielp hvilja vi strida

christer Estland, Stora nordiska kriget

Dhe drogo där drängerna huden utaf,
Och Qwinnor i Stycken de sleto,
At Waggan och blef de Nyföddes Graf.
Dhe skonte ey fast än dhe greto
Ey Qwinna ell’ Barn
Ey Kyrkkia ell’ Qwarn

När vi nu åker till Estland i slutet av maj (läs inbjudan här) så kan det vara intressant att belysa vilka människor vi gestaltar. Lite historik då enligt följande:

År 1700 attackeras Sverige av en allians bestående av Danmark, Polen-Sachsen och Ryssland. Därmed inleds Stora nordiska kriget som sedan pågår fram till 1721. När kriget väl är över så har svenska stormaktsväldet rasat samman och områden som man tvingas avstå är Bremen-Verden, delar av Svenska Pommern, Estland, Livland, Ingermanland och delar av Karelen. Därmed blir Sverige också en andra rangens nation i Europa. Barockens glansdagar är över.

För att sedan fokusera något på de baltiska områdena så räknades t.ex. Livland som Sveriges kornbod och här fanns också landets andra största stad, Riga. Andra större städer var Narva, Dorpat (Tartu), Reval (Tallin) och Pernau. Allmogen utgjordes av ester och letter medan de högre stånden utgjordes i huvudsak av balttyska familjer och administrationen av svenskar. I Dorpat fanns också landets andra universitet som grundades av Gustav II Adolf 1630. Så på många sätt var Baltikum en rik och utvecklad kulturbygd inom dåtida Sverige.

10170955_663805047065437_8082336849200623409_n

Karl XII i slaget vid Narva 1700

Vad gäller Stora nordiska kriget så drogs Baltikum in i detta omgående när Ryssland belägrar Narva i september 1700. Det stora miraklet sker dock när Karl XII uppenbarar sig den 21 november och med 10 000 karoliner fullständigt krossar den ryska belägringsarmén på runt 40 000 man. Så denna vinter bör ha varit relativt lycklig i de svenska Östersjöprovinserna. Men därefter börjar helvetet på jorden. Efter att svenska armén går söderut för att befria det belägrade Riga 1701 så börjar ryska trupper återigen falla in i Estland. Den 18 juli 1702 stod ett slag vid Hummelshof då den kvarvarande svenska fältarmén besegrades. Därefter låg hela landsbygden öppen för ryska plundringar. 1703 rapporterar den ryske befälhavaren Sheremetev till tsar Peter att ingenting mer finns att föröda. Då är i princip samtliga byar och gods fram till östersjökusten brända och plundrade och befolkningen har antingen tagits som fångar eller mördats på det mest bestialiska sätt. Varken spädbarn eller gamlingar skonades (att jämföra med den svenska propagandaskriften ovan, om de ryska soldaterna under belägringen av Narva år 1700). Det berättas att ryssarna till och med plundrade kyrkornas gravar i jakt på ringar och andra värdeföremål. Skogarna befolkas av spridda grupper av svältande flyktingar, om de inte har flytt till de svenska garnisonsstäderna. Varför ryssarna gör så här är för att den svenska sidan inte ska kunna få ut någon försörjning av de baltiska områdena, den brända jordens taktik sålunda. Vad som därefter sker är att Narva och Dorpat kapitulerar 1704. 1708 deporteras hela Dorpats befolkning och staden sprängs i luften då man är rädd att Karl XII ska anfalla norrut istället för österut. Efter slaget vid Poltava 1709 så finns det dock ingen makt som längre skyddar de svenska städerna utan dessa belägras utan pardon och 1710 faller även Riga, Pernau och Reval. Samtidigt bryter pesten ut och skördar ytterligare offer.  Så under dessa 10 år beräknas nära 60 % av hela befolkningen ha strukit med. Döden grinade glatt med sitt bleka leende.

Så vilka människor är det då vi gestaltar. I stort bör dessa vara skadade av krigets brutalitet och grymhet. Vad gäller allmogen så är deras gårdar brända och plundrade och delar av familjer, släkter eller grannar bör antingen vara dödade av ryssarna eller förda som fångar österut. Vad sedan gäller övriga karaktärer så kan man tänka sig bortkomna eller deserterade soldater, rester av den svenska administrationen och övriga delar av samhället, sålunda skuggfigurer av det svenska stormaktsväldet. Dessa bildar då ett band av skogsbröder alt om man vill vara mer organiserad, av en lantmilis.

Ska i alla fall bli en hårresande upplevelse att få stå i en estnisk skog, framför några hastigt ihopkrafsade gravar och höra psalmen ”Vår Gudh är oss en väldig borg” sjungas på svenska, med enbart historien som sanningsvittne.